Moto circus, mr B.

Helikoptern brinner snabbt. Cock-pitten. Det näst sista som du tänker på. Ett flamsken. Gulrödheten över näthinnan. Du vill ha havet, men du får oljan. Glaset spricker framför dig och sätet smälter bakom ryggen. Hjälmplasten droppar snabbt i bombljudstjut. Slår igenom brasdånet. När bränsletanken exploderar, alldeles för kort därefter, minns du att det finns ingenting som du kan berätta. Dr Nathan backar bakåt vid smällen. Snavar baklänges mot kablarna i manegen. Som att skära i smör. Han hinner undra hur han kan ligga i tre, innan överkroppen rinner ur honom. Du hinner se, innan du blundar. Du hinner blunda, innan ögonlocket brinner upp. Helikoptern hade störtat mot manegens kant. Motocirkus. En kamera hade krossats. Allt ska övervakas. Råttorna på jakt efter osten. Människor på väg mot dörren. Kameramannen försöker fly. Du känner hans rädsla, som en hund får vittring. Skummet sprutar över honom. Som en överdriven bögporrscen. Du hinner undra om han har barn. Men tänker, han har inte. Att han är för fet och tjock, under den brinnande flanellen. Ingen som vill ha en sån. Ingen som vill ha nån som gör tv. Folk vill bara ha tv. Folk vill ha allt klart. Dina tankar imploderar under skummet, men du smälter aldrig helt. Helikoptern lutar framåt. Krossad i manegens mitt och startpunkt. Din kropp ligger över instrumentpanelen. Som en skulpterad, regisserad scen. Skummet bildar vit ull över dina nakna axlar. Skummet liknar snö.